Hur gör man en presentation till en lektion: 7 regler

En lektionspresentation stöttar läraren i stället för att ersätta hen: en tanke per bild, stor text, diagram i stället för stycken och frågor längs vägen.6 min läsningJamPres-teamet

Eleverna tittar på en bild i några sekunder och lyssnar på dig hela lektionen. En lektionspresentation är alltså inte anteckningar som projiceras på väggen — den är ett stöd för det du säger: ett diagram, ett exempel, en fråga till klassen. Här är sju regler som fungerar i skolan, på universitetet och i företagsutbildningar, plus en lektionsstruktur som gör bilderna lätta att planera.

Regel 1. Börja med lärandemålet

Innan du öppnar något verktyg, avsluta meningen ”I slutet av lektionen kan eleverna…” — förklara hur två saker skiljer sig åt, lösa en ny typ av uppgift, nämna tre orsaker till en händelse. Målet talar om vilka bilder du behöver. Allt som inte leder dit hamnar i extramaterialet.

Målet blir en plan: uppvärmning, nytt begrepp med exempel, kontroll, sammanfattning. Visa planen på andra bilden, så att klassen alltid vet var ni är och hur mycket som är kvar.

Regel 2. En tanke per bild

En bild med tre begrepp får klassen att läsa om det tredje medan du förklarar det första. Dela upp materialet i små steg: definitionen på en bild, exemplet på nästa, undantaget på en tredje. Richard Mayer och Roxana Moreno kallar det segmentering i sin översikt om kognitiv belastning vid multimedialt lärande: material som presenteras i små delar med pauser emellan förstås bättre än en enda sammanhängande ström (Mayer och Moreno, 2003).

Du får fler bilder, och det gör inget. Tjugo enkla bilder går fortare och lugnare än sju trånga.

Regel 3. Text som går att läsa från sista raden

Testet är enkelt: gå till bakre väggen i rummet, eller krymp bilden på skärmen till storleken av din handflata. Kan du inte läsa rubriken är den för liten. För affärspresentationer föreslog Guy Kawasaki att aldrig gå under 30 punkter — mer om det i vår guide om 10/20/30-regeln. I ett klassrum är det en bra utgångspunkt.

Stor text begränsar också hur mycket som får plats: en rubrik och tre eller fyra korta punkter. Resten säger du själv. Tänk också på kontrasten: en projektor i ett ljust rum bleker ut ljusa färger, och text ovanpå ett rörigt foto är svår att läsa även på nära håll.

Regel 4. Läs inte upp dina bilder

När bilden säger exakt det du säger delas uppmärksamheten: eleverna läser och lyssnar samtidigt och gör båda sämre. Mayer och Moreno kallar det redundans — samma ord på skärmen och i talet stör i stället för att hjälpa.

Låt bilden visa det som är svårt att säga högt: ett diagram, en karta, en graf, ett foto, ett exempel med siffror. En kort rad som eleverna kan skriva av i anteckningarna går bra — håll den till en rad.

Regel 5. Ett diagram i stället för ett stycke

Visa en process som steg med pilar, en jämförelse som två kolumner och en historia som en tidslinje med årtal. Sätt etiketterna direkt bredvid delarna i grafiken i stället för i en förklaring längst ned, så att blicken slipper hoppa fram och tillbaka. Och stryk dekorationer som inte förklarar något: en rolig illustration ”för stämningens skull” konkurrerar om uppmärksamheten med diagrammet bredvid. Båda råden kommer från samma översikt av Mayer och Moreno: ord placerade nära grafiken de beskriver, och mindre ovidkommande material på skärmen.

Regel 6. Kontrollera förståelsen under tiden

Spara inte alla frågor till slutet. Efter varje nytt begrepp, fråga klassen något: välj rätt svar, hitta felet, ge ett eget exempel. Det är mer än en kontroll. Försöket att minnas stärker i sig minnet: i ett experiment av Henry Roediger och Jeffrey Karpicke mindes studenter som testade sig själva efter att ha läst en text mer en vecka senare än studenter som bara läste om den (Roediger och Karpicke, 2006).

En bra fråga på en bild har svarsalternativ där de felaktiga ser ut som vanliga misstag. Då visar klassens svar direkt vad som inte har gått fram och vad ni behöver gå tillbaka till.

Regel 7. Avsluta med en sammanfattning och en läxa

Den sista innehållsbilden rymmer lektionens tre viktigaste tankar, inte ”Tack för uppmärksamheten”. Sedan kommer uppgiften och var materialet finns. Om presentationen öppnas via en länk kan eleverna repetera den hemma i mobilen, och den som missade lektionen kan komma ikapp.

Lektionens struktur i bilder

BildVad som står på den
Ämne och målRubriken och vad eleverna kan i slutet
PlanTre eller fyra steg, så att klassen vet var ni är
UppvärmningEn fråga om det eleverna redan kan
Nytt begreppEn definition med enkla ord och ett exempel från verkligheten
Diagram eller processHur det fungerar — som en illustration, inte ett stycke
JämförelseHur den nya idén skiljer sig från en liknande
KontrollEn fråga med svarsalternativ
Sammanfattning och läxaTre huvudtankar och vad som ska göras till nästa gång

Välj en mall med stor text och stark kontrast till lektionen — på en projektor försvinner blekt och litet först.

Så gör du i JamPres

  1. Välj användning. Under ”Vad den ska användas till” väljer du ”Lektion eller föreläsning”: dispositionen följer begrepp med exempel, en sammanfattning och frågor som kontrollerar förståelsen.
  2. Klistra in ämnet eller dina anteckningar. Klicka på ”Bygg disposition” och justera punkterna: ta bort det du inte behöver, lägg till en uppvärmning eller ett exempel till.
  3. Bygg bilderna. I steget ”Stil” väljer du en mall och klickar på ”Bygg bilderna”. Mall och färger kan du byta senare i redigeraren.
  4. Lägg till en omröstning. Öppna ”Fler block” i redigerarens nedre fält och välj ”Omröstning”: en fråga och två till sex alternativ. Omröstningar finns från Base.
  5. Publicera och undervisa. ”Publicera” ger dig en länk. Öppna ”Presentera” på presentationens sida: eleverna röstar i mobilen via länken, och du ser resultatet live.

Så här ser en bild med en omröstning ut för en elev: hen väljer ett svar och ser hur klassen röstade. Ställ in ”Resultat för tittaren” på ”Visa inte”, så ser bara du resultatet.

Du kan också dölja ett svar: slå på ”Dölj under ’Mer’” för ett stycke eller en lista, så öppnas texten med ett klick. Under ”Fler block” finns också ”Flikar” och ”Nedräkning” — de fungerar på alla planer. ”Statistik” visar hur många gånger materialet har öppnats, och en PDF att dela ut kan laddas ner på alla planer (på Free med JamPres-märket).

Klistra in ett ämne eller dina lektionsanteckningar — dispositionen och bilderna är klara på ungefär en minut.

Bygg en lektion

Frågor

Kan jag ha en omröstning under lektionen?

Ja, från Base. Du lägger omröstningen på en bild, eleverna röstar i mobilen via länken, och du ser resultatet live på presentationens sida och medan du presenterar. Varje öppen sida har en röst, och valet går att ändra, så det är en ögonblicksbild av klassens åsikt snarare än ett prov.

Behöver eleverna registrera sig?

Nej. De öppnar presentationen via en länk i webbläsaren — utan konto och utan app.

Hur många bilder behöver en lektion?

Räkna tankar, inte minuter: en bild för varje begrepp, exempel och fråga, plus ämnet, planen och sammanfattningen. En lektion på 45 minuter landar oftast på 15–25 bilder.

Fler guider

Klistra in ämnet — vi bygger lektionen

Eller ett exempel: